PER-ERIC SÖDER
Skuggorna
Jag avundas skuggorna
deras sätt att gå hand i hand
deras stängel av oförrättade ärenden
deras sätt att uthärda allt
Hur de beslagtar tiden och gör
tiden till troheten mot den älskade
på väggar i rum jag lämnat och
återkommit till med samma hopp
och förväntan kring det gravitationscentrum
skuggorna sugit upp och gjort viktlöst
i sin dans innanför musiken, innanför
de individuella och gemensamma
rörelserna sammanblandade även
i det enskilda som det enskildas ursprung
Skiggorna som rör min kärna av
förluster och misslyckanden rör
sig med kärlekens elementära punkt
i rörelsen jag ser och då saknar
hos mina armar som påminner mig
om armar eller uppbrutna lås eller
strömavbrott i stora delar av världen
där jag repeterar silhuetter och konturer
tills rummet bryts av som en torr kvist
och hasar mot ett hörn
Där jag avundas skuggorna
deras sätt att avstå mig; deras
sätt att peka ut mig överallt på
jordens yta; deras sätt att markera mig
med sitt lysande tal
Šešėliai
to kaip jie eina susikibę už rankų
jų neatliktų reikalų virtinės
to kaip jie iškenčia viską
To kaip jie konfiskuoja laiką ir paverčia
laiką ištikimybe mylimajam
ant sienų kambariuose kuriuos aš palikau ir
į kuriuos grįžau turėdamas tą pačią viltį
ir lūkesčius dėl traukos centro
kurį šešėliai sugėrė ir pavertė besvoriu
šokdami savo šokį anapus muzikos, anapus
asmeninių ir visiems bendrų judesių susipynusių
pavieniuose kaip pavienių kilmė
Šešėliai prisiliečiantys prie mano praradimų
ir nesėkmių branduolio juda
varomi elementarios meilės
judesyje kurį matau ir kurio tuomet pasigendu
savo rankose kurios man primena
rankas arba nudaužtas spynas arba
elektros srovės dingimą kone visame pasaulyje
kur aš atkartoju siluetus ir kontūrus
kol kambarys nulūžta kaip sausa šaka
ir slysta kampo link
Kur aš pavydžiu šešėliams
to kaip jie atsiriboja nuo manęs; to kaip jie
suranda mane kur aš
bebūčiau ant žemės paviršiaus; to kaip jie
paženklina mane
savo nuostabia kalba
Iš švedų kalbos vertė Ramunė Dambrauskaitė Muralienė
Komentarai